Påsktiden

Stilla Vecka och Påsk firandet.
Under Stilla veckan firar Kyrkan vår frälsnings mysterier som fullbordats av Kristus under den sista veckan av Hans jordeliv, med början i Hans messianska intåg i Jerusalem. Fastetiden fortsätter ända till Skärtorsdagen. Med den heliga Mässan på Skärtorsdagen ”till åminnelse av Herrens nattvard” börjar Triduum sacrum, de heliga tre påskdagarna, som fortsätter med Långfredagen ”till åminnelse av Herrens lidande” och når sin höjdpunkt på Påskafton då Kyrkan firar Jesu Kristi uppståndelse från de döda.

Palmsöndag eller Passionssöndag

Stilla veckan börjar med Palmsöndagen eller Passionssöndagen, som i sig förenar Kristi kungliga triumf med förkunnelsen av hans lidande. Man förkunnar Jesus Kristi Passions historia, Hans lidande på korset; Palmsöndag kallas även Passionssöndag.

I år förkunnar vi i Evangeliet: Matt 26: 14 – 27:66.

I urminnes tid har man ihågkommit Herrens intåg i Jerusalem med en högtidlig procession, då de kristna lovsjunger ”Hosianna” med gröna kvistar i händerna.

Triduum sacrum – Tre Påskdagarna

Med Skärtorsdagens hl. Mässa till åminnelsen av Herrens Nattvard firar Kyrkan varje år de stora mysterierna i människans återlösnings historia som Gud har fullbordat. Denna tid kallas ”den Korsfästes, den Begravdes och den Uppståndnes tre dagar”- Triduum paschale. I de tre Påskdagarnas Liturgi vill Kyrkan gör Jesu Kristi övergång från denna världen till Fadern närvarande och låta den går i fullbordan. Genom att fira detta mysterium förenar sig de kristna med Kristus som är Kyrkans ”Mystiska Kropp”, Kyrkans Upphovsman.

Skärtorsdag.

När stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna. Han sade till dem: ”Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar. Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.” Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: ”Ta detta och dela det mellan er. Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.” Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.” Luk. 22:14-19

Skärtorsdagens liturgi till åminnelse av vår Herrens Nattvard inleder Triduum sacrum och vill ihågkomma den sista måltiden, när Jesus Kristus i den natt då Han blev förrådd offrade Sin kropp och Sitt blod under brödets och vinets gestalter och gav det åt sina lärjungar till föda, med uppdraget till dem och deras efterföljare att frambära samma offer till Hans åminnelse tills Han återkommer i sin härlighet. Uppmärksamheten på Skärtorsdag skall inriktas på instiftelsen av Eukaristin, instiftelsen av prästämbetet samt Herrens bud om broderlig kärlek- Fottvagningen. Fottvagningen vill vara ett uttryck för Kristi tjänande kärlek, ty Han kom in i världen ”inte för att tjänas utan för att tjäna”.

Långfredag.

Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten. Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung. Joh 19:17-19

Långfredagens liturgi firas till åminnelse av Herrens Jesu Kristi lidande, korsfästelse och död på Golgata. På denna dag, då ”vårt  Påskalamm, Kristus blev slaktat”, ihågkommer Kyrkan, hur hon föddes ur Kristi sida när Han somnade i döden på korset. Evangelisten Johannes som stod vid korsets fot skriver:

Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten … bad judarna Pilatus att de korsfästas benpipor skulle krossas och kropparna tas bort. Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus… Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död krossade de inte hans ben, utan en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten. Joh 19: 31-34

På Långfredag betraktar Kyrkan Jesu Kristi lidande, hyllar Hans kors och ber för var och en och hela världens frälsning. Enligt urgammal tradition firar Kyrkan denna dag inte eukaristin. Långfredagens liturgi koncentreras på Kristi lidande och hyllandet av korset.

Påskafton

Nedtagande från korset är en av de bilder som introducerar oss i Påskaftons mysterium. En av de mest berömda skulpturer som framställer Jesu Kristi nedtagande från korset är Pietà utförd av Michel Angelo(1498–1499) föreställande den smärtorika Jungfru Maria som håller sin döde son Jesus i knä. På Påskafton avstår Kyrkan helt från mässoffret. Påskafton är dagen då Kristus vilar i gravens frid. Därför på denna dag har Kyrkan ingen egen liturgi. Denna dag mediterar Kyrkan över den Apostoliska Trosbekännelse som talar öm Påskens mysterium: … pinad under Pontius Pilatus, korsfästdöd och begraven, nedstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

Herrens Uppståndelse Liturgi eller Påskvakans Liturgi.

 Påskvakans Liturgi som firas på lördag natt innan Påsksöndag,  uppfattats som en av de allra viktigaste av årets liturgiska firanden; den var, och är, festernas fest. Påskvakans liturgi består av fyra grundläggande beståndsdelar: ljus välsignelse lucernariet eller ljuständningsbönen, ordets liturgi, dopets liturgi ( förnyelsen av dop löften), och Eukaristin. Enligt urgammal sed firas denna natt som ”helgad åt Herren” och dess liturgi är anamnesens åminnelse av den heliga natt, då Kristus uppstod från döds riket. Påskvakan betraktas som ”alla heliga vigiliors moder”. Under den inväntar Kyrkan Herrens uppståndelse, och hon firar den genom att fira de kristna initiationssakramenten, dopets sakrament. Kristi uppståndelse är ju grunden för vår tro och vårt hopp, och genom dopet har vi infogats i Kristi Påsk mysterium: vi har dött, begravts och uppstått med honom, och med honom skall vi också bli upptagna i himmelen. Påskfirandet är det liturgiska deltagande i den eskatologiska väntan på Jesu Kristi återkomst i härlighet.

Leave a Reply