Om man inte är döpt, blir man katolik genom dopet. Om man redan är döpt och tillhör ett annat kristet samfund, heter det att man konverterar till katolska kyrkan eller blir upptagen i den katolska kyrkans fulla gemenskap.
Både en vuxen person som ska döpas och någon som ska konvertera behöver få undervisning i katolsk tro och personliga samtal med en präst, diakon eller en annan katolik innan man upptas i kyrkans gemenskap. Förberedelsetiden omfattar ofta mellan ett och två år. Efter de första kontakterna blir den som vill bli döpt upptagen som katekumen, dopkandidat (eg. ”en som undervisas”) i samband med en gudstjänst.
Efter undervisning och samtal väljer man en katolsk fadder, någon som kan hjälpa en att växa in i kyrkans liv. Faddern är med vid dopet och konfirmationen, som helst äger rum i påsknattens gudstjänst men också kan äga rum någon annan söndag.
Konverterar man är faddern med vid upptagningen i kyrkan, som oftast sker inom ramen för en mässa. Inför en konversion ska man visa sitt dopintyg och styrka att man har lämnat det samfund man tidigare tillhörde.
Före upptagning går man även till bikt, så kallad generalbikt (då man bekänner alla allvarliga synder man kommer ihåg). Upptagningen sker genom att man offentligt bekänner sig till den katolska tron. Det görs med orden: ”Allt som den heliga katolska kyrkan tror, lär och förkunnar vara uppenbarat av Gud, det tror och bekänner jag”. Sedan får man för första gången ta emot kommunionen, Kristi kropp och blod. Vid eller i nära anslutning till upptagningen konfirmeras man också.
Alla som konverterar konfirmeras, även om man har konfirmerats i något annat samfund (utom ortodoxa kyrkor; alla deras sakrament erkänns av katolska kyrkan). Till skillnad från i protestantiska samfund är konfirmationen i katolska kyrkan ett sakrament. Det förmedlas oftast av biskopen, men när en vuxen döps eller konverterar är det normala att prästen konfirmerar.