Fasteherdabrev 2020
Kära vänner, Herrens älskade och heliga i Stockholms katolska stift!
Det är inte litet som Jesus förväntar sig av oss: ”Var fullkomliga, så som er Fader i himlen är fullkomlig” (Matt 5:48). Redan Mose fick höra samma sak: ”Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig” (3 Mos 19:2). Det centrala budet både i det Nya och Gamla testamentet är att vi skall vara heliga och fullkomliga. Vi kan först tycka att det är för mycket begärt och stört omöjligt. Det kan ta tid för oss att inse att det är blodigt allvar, ja, att denna kallelse till helighet är den största nåd och gåva man kan föreställa sig. ”Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er?” (1 Kor 3:16). Det kan ta tid för oss att förstå vår egen värdighet och kallelse som gränsar till det oändliga. Egentligen behöver vi hela vårt liv för att ta till oss detta och förstå Guds stora nådegåva till oss, som samtidigt är en livsuppgift som ständigt måste ta oss mer och mer i anspråk. Genom sin nåd vill Gud förvandla oss till en allt större Kristus-likhet och ge oss del av sin egen helighet. ”Ni tillhör Kristus och Kristus tillhör Gud” (1 Kor 3:23). Vi är kallade att återspegla Jesus i allt vad vi gör och säger. Människor har all rätt i världen att förvänta sig att vi som kallar oss kristna kan ge dem en aning om honom genom det vi är och gör. Inte minst i en sekulär omgivning är vårt personliga kristna vittnesbörd avgörande för att hjälpa människor att få möta Jesus och ta emot hans budskap.
Mycket av den kritik som vi hör mot oss kristna och vår kyrka beror på att vi inte har lyckats förmedla något av denna trons helighet och den fullkomliga kärlek, som Jesus har gett oss del av. Fastetiden är en tid av omvändelse som vill hjälpa oss att komma Gud närmare och efterfölja hans Son på ett ännu ivrigare sätt. Därför är det viktigt att vi tar oss mer tid för bön och bibelläsning och närmar oss biktens och eukaristins sakrament med större iver och vördnad. Då får vi också inspiration för att utföra de kärlekens gärningar, som gör det tydligt att vi verkligen menar allvar med vår omvändelse.
Jesus ger oss i dagens evangelium exempel på vad detta innebär: ”Om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom” (Matt 5:39). Om någon kränker och behandlar oss illa har vi ett utmärkt tillfälle att visa vad det innebär att tillhöra en korsfäst Herre. Därför måste vi också vara beredda att stå ut med förtal och missaktning. Johannes av Korset säger något som låter ganska magstarkt: vi måste törsta efter förakt. När han som är världsalltets Herre och blev människa för vår skull fick tåla förakt, kan vi bli honom mer lika om vi också får smaka på detta. Samtidigt måste vi föresätta oss att aldrig ge igen med samma mynt. I vår tid öser man ofta föraktfulla tillmälen över varandra, inte minst på sociala medier. Ibland får vi stå ut med att bli illa bemötta, men vi får aldrig sänka
oss så lågt som katoliker i Sverige att vi själva använder oss av ett sådant språk. ”Värj er inte mot det onda” (Matt 5:39), säger Jesus.
Något som vi som katoliker i Sverige måste lägga oss mer vinn om är att visa mer omsorg om fattiga och behövande i vår närhet. Jag är mycket tacksam för all hjälp som vi tack vare er alla kan förmedla genom Caritas till offer för krig och katastrofer i andra länder. ”Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig” (Matt 5:42). Vi tänker att det är stat och kommun som skall hjälpa dem som behöver hjälp här i Sverige, men vi ser samtidigt att så många människor hamnar utanför i kylan. Både som församling och som enskilda behöver vi tänka efter hur vi bättre kan motsvara Jesu förväntningar på oss. Om vi lever av hans helighet och kärlek, blir det naturligt för att tänka mer på de behövande än på våra egna behov. Om vi inte har känt igen Jesu ansikte i hans fattiga och utsatta lemmar, kan han inte heller känna igen oss som sina lärjungar.
”Älska era fiender och be för dem som förföljer er, då blir ni er himmelske Faders söner” (Matt 5:44–45). Det tydligaste kriteriet på att vi verkligen är Jesu lärjungar är att vi älskar och ber för fiender och förföljare. Vi vet att kristna förföljs i många länder. Det är vår plikt som medkristna att be för dem och hjälpa dem, men utan att hata deras förföljare. Vi måste engagera oss mer för dessa kristna och andra som förföljs för sin tros skull. Samtidigt måste vi akta oss för att dras med av hatfyllda stämningar. Därför blir den interreligiösa dialogen allt viktigare i vår tid. Påven Franciskus påminner oss ständigt om detta och uppmanar oss att mer aktivt bidra till en värld, där troende av olika religioner arbetar gemensamt för fred och försoning och för att skapelsen inte skall missbrukas och förstöras.
”Guds tempel är heligt, och ni är det templet” (1 Kor 3:17). Ständigt måste vi återkomma till denna vår kallelse till helighet. Vi får inte fastna i det som påven kallar ”globaliseringens likgiltighet”. Det är så lätt att glida ner i liknöjdhet och medelmåttighet. Fastetidens rop på omvändelse måste eka inom oss och driva oss att söka Guds rike, att älska hans bud och försöka fullgöra dem i vårt dagliga liv. Genom bönen bevarar vi en ständig kontakt med den levande Herren och får kraft att sprida hans kärlek i ord och handling. Vi ber om Jungfru Marias hjälp och beskydd, så att vi tillsammans kan bli Jesus och hans kyrka mer trogna och vittna med större iver om honom i vårt svenska samhälle.
Med min förbön och välsignelse,
Stockholm den 25 januari 2020, Paulus’ omvändelse
+Anders Arborelius ocd
Så firar vi fastan 2020
Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition till bön, fasta och bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus själv fastade 40 dagar i öknen, och vi är kallade att förena oss med honom. Fastan vill hjälpa oss att bli mindre beroende av det materiella. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen. Det finns många sätt att markera fastetiden. Man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket tv-tittande, dataspelande och internetsurfande.
Faste- och abstinensdagar
På askonsdagen och långfredagen är man förpliktad till fasta och abstinens. Fastebudet gäller alla vuxna tills de fyllt 60 år, abstinensen – budet att avstå från kött – alla som har fyllt 14 år.
Botdagar
På fredagarna under hela året skall alla som fyllt 14 år uppfylla den av kyrkan föreskrivna botgöringen. Detta sker t.ex.
- genom att avstå från kött eller något annat slag av mat,
- genom att avstå från alkohol eller rökning eller någon annan njutning,
- genom att avstå från all mat längre än vanligt; de pengar som man på så sätt kan spara kan man skänka åt de nödlidande,
- genom att ägna särskild uppmärksamhet åt familjens gemensamma bön, genom att delta i den heliga mässan, sakramentstillbedjan eller korsvägsandakten,
- genom att speciellt uppmärksamma dem som är fattiga, sjuka, åldringar eller ensamma.
Var och en kan fritt följa den form för bot som han eller hon vill följa under vanliga fredagar och den behöver inte alltid vara densamma. Det är ingen synd, om någon inte uppfyller sin botplikt någon fredag. En allvarlig avsikt att göra bot är dock förpliktande.
Fasteoffret
Informationsbrev om fasteinsamlingen 2020 och affischer har nu gått ut till alla församlingar i vårt katolska stift och till alla fasta gåvogivare. Caritas Sverige skickar ut information om de länder dit de insamlade medlen kommer att skickas efter påsk i år. Stiftets fasteoffer kommer som vanligt att tas i våra församlingar under mässorna på Palmsöndagen som i år infaller den 5 april.
Det är också möjligt att under hela fastan och påsken skänka en gåva direkt till Caritas Sveriges
90 konto: biståndskonto bg 900-4789; eller swisha till 900 4789. Märk din gåva ”Fasteinsamlingen”
Påskkommunion och -bikt
Att vi får gå till kommunion och bikt är en stor nåd. Påsktiden påminner oss om detta. Påskplikten omfattar påskkommunionen, som är och förblir obligatorisk för varje katolik som mottagit sin första kommunion. Förpliktelsen till årlig bikt gäller i strikt mening endast dem som begått svåra synder. Andra är inbjudna att bikta sig inför påsken, vilket är naturligt för varje seriös katolik. Eftersom vi lever i ett land med stora avstånd är tiden för påskkommunion utsträckt till 14 veckor, från och med första söndagen i fastan den 1 mars till och med heliga Trefaldighets dag den 7 juni 2020. Det är angeläget att prästerna erbjuder många tillfällen till bikt. Det är också önskvärt att de troende som vill får möjlighet att bikta för en präst som förstår deras modersmål.
Prenumeration av katolska tidskrifter
Om man vill intensifiera sitt kristna liv är det viktigt att även hålla sig informerad om vad som händer i kyrkan – både här i Sverige och i den stora världen. Därför rekommenderar jag i detta sammanhang alla att prenumerera på de katolska tidskrifterna Katolskt magasin, Signum och Karmel samt att läsa församlingsmeddelanden och församlingsblad. Till sist vill jag tacka alla som genom kyrkoavgiften eller på annat sätt har understött kyrkan och hennes verksamhet.
Kardinal Anders Arborelius OCD