Församlingsmöte i Kristi Lekamens katolska församling 211017 i församlingens kyrkorum

Kyrkoherden f. Charles Talley
Från ekonomirådet: Anders Kvist och Christine Morris
15 deltagare från församlingen

Verksamhetsberättelse

F. Charles redogjorde för församlingens verksamhet:

Efter återkommande besök sedan fem år fick f. Charles erbjudande av biskop Anders att komma hit som kyrkoherde. Franciskanorden i USA gav sin tillåtelse. Det visade sig att f. Charles hade kvar sitt arbets- och uppehållstillstånd från 80-talet. Därmed var alla förutsättningar på plats.

Symbol som representerar församlingen: Evighetsljuset. Och orden från profeten Mika: ”Du är inte den minsta…” Vår gemensamma kallelse är att delta i Kristi evighetslampa och brinna för tron.

F. Charles blev invigd som kyrkoherde 15 februari 2019. Sen kom pandemin. Med hjälp av församlingens administrator Christine Morris och av en grupp som kyrkoherden sammankallade; ”Församlingens Corona-grupp”, samt med bistånd från regionens smittskyddsläkare Maria Amér, formades villkoren för församlingens gudstjänstliv under ett och ett halvt år. Vi skaffade teknik och konton för att kunna sända mässor live via YouTube och Zoom. Det har attraherat människor långt utanför Gotland. Tillsammans med studieförbundet Bilda arrangerades kurser under advent och fastan via Zoom.

Så: Herren har öppnat vägen för oss så att vår evighetslampa har fortsatt brinna.

Det har också varit möjligt att få igång barnkatekesen, en av de viktigaste aktiviteterna för att vår kyrka ska leva vidare, först genom Zoom-mässa och nu åter fysiskt i prästhuset (det så kallade ”Lilla Huset” intill kyrkan) och i själva kyrkan.

Sommaren 2021 har mässor på landsbygden hållits i Sanda, Roma och Boge. Stort tack till Svenska kyrkan.

Ekumenik: Två ekumeniska gudstjänster har spelats in under pandemin, en av dem i vår kyrka (av Gotlands Kristna Råd). Två gemensamma pilgrimsvandringar i Visbys kyrkoruiner respektive till Bro kyrka denna sommar

Framtiden: Vår församling ska fortsätta finnas. Vi fortsätter vår verksamhet. Det är ett viktigt vittnesbörd i det gotländska samhället. Evighetslampan fortsätter att brinna.

En mer utförlig skriftlig version av f. Charles redogörelse bifogas minnesanteckningen.

Rapport från ekonomirådet

Anders Kvist berättade först om sig själv: Katolik sen 16 år, då hela familjen togs upp i S:ta Eugenia. Civilekonom, har jobbat i bank- och fastighetsbranscherna och nu på Finansinspektionen. Köpte en gård i Hangvar för tre år sen. Bor än så länge kvar i Stockholm. Sitter i S:ta Eugenias ekonomiråd och har tidigare suttit i stiftets ekonomiråd. Biskopen utsåg 2020 Ulf Samuelsson och Anders som representanter i vår församlings ekonomiråd tillsammans med Christine Morris och f. Charles. Detta centralt utsedda ekonomiråd är en övergångslösning med uppdrag att se till så att den pastorala vision som f. Charles berättat om ska kunna förverkligas. Även om ekonomin är central är den enbart till för att se till så att kyrkans egentliga verksamhet kan bedrivas. Ulfs och Anders insats i ekonomirådet är tillfällig till dess konsensus finns att allt är under kontroll.

Det gjordes en stor investering i fastigheten för några år sedan, bekostad av Bonifatiuswerk och stiftet. I fastigheten har församlingen idag en stor tillgång. Situationen skulle kunna liknas vid ett slott tillhörande en gammal adelsfamilj, som är förmögen men som för den skull inte självklart är likvid nog att möta de löpande utgifterna för slottet. Fastighetens värde är 22 mkr. Utöver det har församlingen finansiella placeringar på 600 tkr samt en kassa på 300 tkr. Det finns inga skulder, vilket beror just på att stiftet har satsat ekonomiskt i fastigheten.

Att driva församlingen innebär kostnader – både för den direkta kyrkliga verksamheten (drygt 70 tkr) och för förvaltning (ca 330 tkr) inom ramen för det kyrkliga samfund som Stockholms katolska stift är. Vår församling utgörs av endast 170 medlemmar, vilket gör oss till den minsta självständiga församlingen i stiftet – men alla församlingar möter i princip lika höga krav på förvaltning. Till det kommer fastighetsskötsel, närmare 300 tkr per år, samt löner 300 tkr (inklusive sociala avgifter). Totalt kostnader före avskrivningar strax under 1 mkr.

Den viktigaste intäkten är kyrkoavgifterna. Församlingsmedlemmarnas kyrkoavgift går till stiftet. Det gäller alla katolska församlingar. Sedan fördelar stiftet ut intäkter från kyrkoavgifterna till de olika församlingarna. Vår församling får mer pengar från stiftet än de egna församlingsmedlemmarnas kyrkoavgifter. Avgifter plus kollekter inbringar ca 500 tkr.

Det här innebär att den löpande verksamheten inte går runt. Förutsättningarna försämrades under pandemin (t ex mindre kollekter), och då har stiftet gått in med ytterligare medel som stöd.

Stiftets främsta förvaltningsuppgift är att se till att det finns kyrkor att fira gudstjänster i runt om i landet. Det sker genom hyrda gudstjänstlokaler, förvärv eller nybyggnation av kyrkor. Vår församling är välsignad med en egen kyrka med ett välfungerande kyrkorum.

Stiftet ställer kravet att verksamheten i varje församling ska gå runt. Det gäller särskilt när en församling har en egen kyrka som stiftet bekostat. Därför krävdes i vår församling åtgärder som skulle ge inkomster utöver vad kyrkoavgifter och kollekter inbringar. Då är församlingshemmet en potential. Uthyrning via Bed and breakfast skulle kunna ge inkomster under sommarhalvåret i första hand. Men det kräver en viss standard och löpande skötsel och blir i slutändan en affärsverksamhet som inte lönar sig för oss. Ett annat alternativ skulle vara uthyrning av hela eller delar av församlingshemmet till privat hyresgäst, t ex ett företag. Det skulle kunna ge en mer kontinuerlig inkomst men kräver också en affärsmässighet som drar resurser i församlingen. Bedömningen blev att sådana inkomster ändå skulle bli osäkra och dessutom att hyresgästernas verksamhet kunde bli svår att förena med kyrkans. När möjligheten kom att hyra ut – på försök – till Jesuitorden i Sverige, för att bedriva reträttverksamhet mm, bedömdes det vara något som identitetsmässigt stämde bättre med församlingens verksamhet och som skulle ge en hyra som kan balansera vår ekonomi. 18 månaders provkontrakt är tecknat t.o.m. 31 december 2022 och ger intäkter om 330 tkr/år. Med dessa intäkter hamnar församlingens intäkter och kostnader i det närmaste i balans. Dessutom ges ett mindre, kontinuerligt, stöd från stiftet som gör att ekonomin går ihop.

Diskussion

Det kvarvarande gapet mellan utgifter och intäkter – ca 130 tkr – ger stiftet som bidrag.

Avtalet med Jesuiterna är ett rent hyresavtal. Församlingen hyr ut församlingshemmet med full dispositionsrätt för Jesuiterna under avtalsperioden. Under denna tid har församlingen inte tillgång till församlingshemmet. Det ingår inga andra förpliktelser eller utfästelser från Jesuiternas sida, men det skulle kunna bli verksamhet inom ramen för Newmaninstitutet och den internationella universitetsverksamheten framöver.

Den ekonomiska redovisningen som getts ovan avser det som räknas som inkomster och utgifter i den löpande verksamheten (kallas ofta för kassaflöde). Utöver de utgifter som redovisats har församlingen kostnader i form av årliga avskrivningar på fastigheten.

Det kan vara något högre utgifter förknippat med att vara egen församling jämfört med att vara ett annex till en annan församling (också kallat att vara kapellförsamling). Men nu är ju Kristi Lekamen redan egen församling, och det är bättre att ha status som församling (mer självständighet).

Församlingens medlemmar har saknat information om ekonomin sen 2018. Enligt ekonomisk redovisning då fanns tillgångar i form av aktieplaceringar, 2 mkr, som gav intäkter 50 tkr per år. Uthyrning gav 100 tkr/år. Kollekter 4 tkr/ år. Kostnader för 2017 uppgick till 891 tkr/år.

Delar av våra aktieplaceringar avyttrades för att täcka en del av utgifterna i samband med det stora restaureringsprojektet (framkom efter mötet). Det värde som finns kvar (600 tkr) är en viktig finansiell reserv för församlingen.

Flera församlingsmedlemmar har uttryckt behovet av att få tillbaka församlingshemmet så att vi kan ha verksamhet där. Det är möjligt men då krävs det att församlingen hittar andra intäkter, motsvarande drygt 300 tkr/år, så att församlingens ekonomi fortsätter att vara i den balans som skapats genom nuvarande uthyrning till Jesuiterna.

Församlingen vill ha inflytande genom ekonomi- och pastoralråd. Dagens möte är det första församlingsmötet sedan 2017. Vi kommer att kunna be biskopen utse två församlingsmedlemmar till det av stiftet utnämnda ekonomirådet. Även om ett pastoralråd formellt saknas så har det de facto funnits ett slags råd (Coronagruppen). Någon liknande konstruktion kan finnas framåt också. Det kan bli ett sätt för oss att bygga tillit – som vi saknat under lång tid. Den eller de som känner sig kallade att medverka till församlingens framtid ombeds höra av sig till kyrkoherden.

Här bifogas en utförlig skriftlig version av f. Charles redogörelse:

2021-10-17

Kristi Lekamens katolska församling

Verksamhetsberättelse (2020–21)

p. Charles Talley OFM, Kyrkoherde

Det behöver inte sägas att inte bara det senaste året utan de senaste 18 månader, dvs. från mars 2020 tills nu, har präglats av covid-19 pandemin och dess restriktioner.  Med 170 medlemmar är vi den minsta församlingen i stiftet. Men med våra begränsade resurser har vi kunnat klara oss ganska bra. Med Guds hjälp och mycket arbete har vi i stort sett lyckats att hålla ihop församlingsliv och fortsätta vår verksamhet:

  • Coronagrupp.  Tidigt i pandemin bjöd jag flera (4–6) församlingsmedlemmar att tillsammans utveckla en strategi hur vi bäst skulle kunna ta oss genom krisen.  Varannan vecka träffades vi på ZOOM.  Vi samlade de senaste upplysningarna från myndigheterna och försökte komma fram till olika möjligheter att anpassa oss till restriktionerna.  Vi började kommunicera med församlingsmedlemmar genom vår website och Facebook sida såväl som genom sociala medier Skype, Zoom, YouTube och WhatsApp.
  • Sakramentalt liv:
  • Gudstjänster:
    • Med hjälp av våra underbara volontärer har vi kunnat hålla kyrkan öppen alla dagar (10–18) för privat bön.
    • Vi fortsatte med mässan i kyrkorummet enligt restriktioner:  med högst 8 deltagare i början och sedan med upp till 24 deltagare senare.
    • Vi fortsatte med mässan under veckan och lade till en mässa på söndag (9.30) såväl som en familjemässa på söndag kväll (kl. 18).
    • Gudstjänsterna sändes ´live´ och inspelades samtidigt fyra gånger i veckan på YouTube kanal:  katolska visby.  Såväl Vigiliemässan som familjemässan sändes genom ZOOM.
    • Kyrkvärdar (volontärer) hjälpte till med förbokade deltagare vid söndags högmässa, kl.11.00.
    • Hembesök till äldre församlingsmedlemmar pågick under pandemin.
    • Mässan firades hos flera församlingsmedlemmar vilka inte kunde komma till mässa.
    • Sommaren 2021 firades mässan vid flera kyrkor på landsbygden vi fick låna av Svenska Kyrkan:  Sanda, Roma, Boge
  • Trosundervisning:
    • Katekes:
      • Även under pandemin kunde vi fira konfirmation (5) under flera gudstjänster.  Dessutom, firade två barn sin första Kommunion.
      • Katekesundervisningen för barn fortsatte via ZOOM på söndag-kvällarna hemma hos familjerna följt av mässan .
  • Utbilding:
    • Tillsammans med föreningen Bilda erbjöd vi på ZOOM kurser i de heliga texterna under advent (2020) såväl som under fastan (2021) med 25 deltagare vid varje kurs.
  • Ekumenik:
    • Vi samarbetade med Gotlands Kristna Råd och firade två ekumeniska gudstjänster tillsammans under advent (2020) såväl som i Stilla veckan (2021).
    • Vi deltog i två ekumeniska pilgrimsvandringar (sommar 2021) tillsammans med GKR och Svenska Kyrkan:  Visbys ruiner och vandring från Stora Hästnäs till Bro kyrka.  Cirka 25 deltagare varje gång.
  • Outreach
  • Pågående samarbete med Röda Korset, Svenska Kyrkans Stadsmission och andra grupper för att hjälpa EU migranter (14-20 pers) med jobb, bostad, och råd.
  • Samarbete med det svensk-polska samfundet och den polska ambassaden i firandet av den helige Johannes Paulus II 100 års jubileum (september 2020): utställning, konsert, högmässa.

Jag tackar alla våra församlingsmedlemmar som har jobbat så hårt. Det viktigaste kanske är att vi  under pandemin har lärt oss mycket för vår invärtes människa..  Jag hoppas verkligen att, stärkta av Guds närvaro och nåd, vi kan fortsätta att vittna om evangeliet här på Gotland med förtroende och glädje i Herrens närvaro.